Övergivna platser : Mitt besök i en bunker från kalla kriget

Övergivna platser . Det som är mest intressant med att blogga om Skottland är att jag allt som oftast finner mig själv på väldigt otippade platser. Det kan vara allt från ett gammalt fallfärdigt slottskök där jag dricker lätt bränt kokkaffe med en släkting till en av Skottlands mest kända historiska personer (ni som prenumererar på mitt nyhetsbrev vet vad jag pratar om) till en buss mitt inne i ett ihåligt berg, till en övervintrad hippieträdgård som för tankarna till Alice i Underlandet. Men det här ska handla om ett tillfälle för ett par veckor sen då jag står mitt ute på ett fält i Edzell med en nordanvind så kall att jag håller på att förlora känseln i alla kroppsdelar som råkar sticka ut ur alla lager av kläder jag har på mig. Fältet ser ut som vilket annat fält som helst med byn några hundra meter bort och en bondgård ett stenkast därifrån. Här har jag och Sam bestämt möte med Jim. Han är en entusiast som hittat och renoverat en bunker från kalla kriget till ursprungsskick.

Tillsynes ett helt vanligt fält…

Under kalla kriget fanns ett nätverk av hemliga bunkrar i Skottland. Pga kärnvapenhotet hade man organiserat en grupp som kallades Royal Observer Corps och de hade bland annat som uppgift att mäta radioaktiviet i luften i händelse av en atombomb. Bunkrarna var placerade i marken och var inte på något sätt utmärkta. De flesta invånare visste inte ens att dessa existerade. Bunkrarna var inte mer än några kvadratmeter stora och utrustade med allt som behövdes för att mäta radioaktivitet och skicka data. Det fanns också en våningssäng och en enkel toalett.

Övergivna platser Mitt ute på fältet finns en lucka i marken. Den här bunkern var övergiven innan Jim räddade den.

De allra flesta av dessa bunkrar har sen dess lämnats åt sitt öde, men en eller två har räddats av entusiaster.

Vi gick in på åkern och såg en lucka som var öppnad i mitten av fältet. Jag gick försiktigt fram och ropade ner i det svarta hålet. Jag hade faktiskt haft en mardröm natten innan att vi skulle bli nerputtade och instängda i bunkern. .. Jag tänker att om vi skulle bli nerputtade och inlåsta i den skulle aldrig nån hitta oss… Igen ropar jag hallå rakt ner i avgrunden och snart sticker ett huvud upp ur öppningen. Det är Jim. Han har på sig en grön overall och en beige ullduffel som fanns kvar i bunkern när han hittade den. Vi får klättra ner på en stege flera meter ner och det är dunkelt där nere fastän han tänt en lampa. Jim har återställt bunkern som den såg ut på 50 talet. Det är märkligt att tänka sig att bunkern var i bruk ända fram till 90 talet. Och om det hade blivit skarpt läge någon gång, hade det blivit en riktig mardröm att vara bunkeransvarig. Man var nämligen tvungen att gå ut ovan mark för att mäta radioaktiviteten och det var alltid den lägst stående som fick göra det. Man var alltid 3 man i bunkern och trean var den som fick göra allt sånt. Om tekniken strulade skulle det också vara han som skulle få gå till fots om så behövdes för att föra informationen vidare till högre instans.

Jag hade inte behövt oroa mig för att bli nerputtad och inlåst, Jim visade sig vara en väldigt snäll person 🙂 Men nog fick både jag och Sam lite klaustrofobi när vi hade varit där nere ett tag. Skulle absolut inte stanna någon längre stund. Förresten! Läs det här inlägget om en betydligt större men lika hemlig bunker lite längre söderut i Skottland, där det finns en BBC studio (och där fanns också arsenik om det inte skulle finnas nån annan utväg… urs.. ryser) och det är öppet för besökare.

Jims bunker har varit med i ett specialavsnitt av Amazing Spaces med George Clarke (Tror serien heter Se mitt galna hem på svenska och går på 4an) Avsnittet hette Shed of the Year.

Övergivna platser . Om man skulle bli inlåst här skulle ingen hitta en…

Tack vare Jims ansträngningar har bunkern bevarats som en liten bit levande historia för framtiden medan så gott som alla de andra över 400 bunkrarna har blivt vattenfyllda eller förstörda på annat sätt. Bunkern är dock inte öppen för allmänheten utan är Jims eget lilla krypin där han kan försvinna från omvärlden när andan faller på. För försvinner det gör man verkligen. Ingen skulle kunna gissa att det skulle kunna vara ett beboligt rum flera meter under en cementplatta på en åker mitt ute i ingenstans…

Fler övergivna platser hittar du här!

 

 

 

Share

You may also like...