Intervju med författaren Kristina Ohlsson

Intervju med författaren Kristina Ohlsson

Då och då hålls det författarfestivaler runtom i Skottland (kanske minns ni min intervju med Ann Cleeves inför Shetland Noir) och deckarfestivaler är särskilt populära. Kända författare bjuds in till föreläsningar, intervjuer, workshops och event och man firar allt vad böcker, läsande och skrivande heter.

I februari gick Granite Noir av stapeln, Aberdeens egen variant av deckarfestival och en av de inbjudna gästerna var ingen mindre än svenska författaren Kristina Ohlsson. Jag hade tur och fick en intervju med henne mellan hennes andra åtaganden. Vi träffas i lobbyn på hennes hotell och eftersom att jag vet att det är hennes första gång i Aberdeen är jag såklart nyfiken på vad hon tycker om the Granite City…

Hej Kristina! Vad tycker du om Aberdeen? Jo det är fint, men jag var oförberedd på att det skulle vara så grått (hon syftar här på Aberdeens byggnader som till 99 procent eller så är av gråaste granit) Dessutom svårt att förstå dialekten. Det är ju inte engelska de pratar, säger hon med glimten i ögat, och jag kan inte annat än att hålla med och berätta att det tog mig många månader efter att jag flyttat hit innan jag tillfullo förstod dialekten.

författaren kristina ohlsson

Författaren Kristina Ohlsson. Foto Anna Lena Ahlström.

Nordic Noir är en stor och populär gengre och nu har det poppat upp uttryck som Tartan Noir, för att inte nämna Granite Noir som ju festivalen heter. Vad tycker du om de de här beteckningarna och indelningarna? Generellt sett är det nog mest ett begrepp som är till för utomstående. Jag till exempel, går ju inte omkring och känner mig som en Nordic Noirförfattare. Jag är jag och skriver på mitt sätt och sen är det andra som sorterar in en i olika fack, i det här fallet beroende på geografisk indelning och gengre.

Hur ser din skrivprocess ut? Skrivandet är mitt jobb och numera har jag ett kontor som jag går till. När jag först började skriva på heltid ville jag skriva hemifrån, men nu några år senare, känns det bra att ha ett kontor att gå till. I början av ett bokprojekt har jag en halv A4 ungefär med själva bokide’n. När jag sen börjar skriva går jag inte tillbaka och ändrar förrän i slutskedet. I det skedet kan ingen annan än jag läsa boken, för under berättelsens gång kan jag ändra en karaktär från ond till god eller t ex inse att det inte funkar att en viss person sitter i rullstol och därför får ändra det mitt i.

Krävs det mycket research? Jag försöker skriva om sånt jag kan så det blir inte så jättemycket research. Men om det är nåt som måste kollas upp gör jag en markering och går tillbaka och kollar upp det sen. Jag skulle säga att av arbetade timmar går ca hälften åt till själva skrivandet och resterande tid går åt till efterbearbetning och att göra PR för böckerna.

Du jobbade på säpo innan du blev författare på heltid…  Ja fast jag får ju inte använda mig av nåt från den tiden, det skulle ju bli fel. Att jobba på säpo var rätt tråkigt jämfört med att vara författare.

Ja författare är ett drömjobb för många, inte minst pga friheten, har du nångång funderat på att dra till ett annat land och jobba därifrån? Det gör jag flera gånger om året! Jag har varit i bl a Wien, Istanbul och Tromsø. Skrivandet blir påverkat av omgivningen och en gång i Tromso såg jag inte solen på hela vistelsen och då blev det en mörkare historia än den gången det var fint väder.

Så kanske en skotsk stuga någonstan ute i högländerna kan locka nästa gång? Nja, inte en stuga men kanske ett hotell eller liknande, man vet aldrig.

Och så den obligatoriska frågan: Vad gör man åt skrivkramp? Jag får aldrig skrivkramp. Jag tycker det är roligt att skriva. Jag försöker att inte ge mig själv prestationsångest, jag behöver inte rädda världen med mina böcker. Det är underhållning och ska vara roligt att läsa, men också att skriva.

Du gillar att baka på fritiden. Det första du köpte när du fick din första bok utgiven var ju en bakmaskin. Blir det en bakbok? Man vet aldrig, men då blir det kanske en tillhörande blogg också.. Eller också håller jag bakningen utanför skrivandet och har det som hobby och ventil i stället. Det kan vara bra också.

Kristina måste hasta vidare till nästa uppdrag men innan vi går ser jag till att tipsa henne om att åka ut till Stonehaven och den mäktiga slottsruinen Dunnottar, om hon får möjlighet (läs min guide till Stonehaven här). Nästa dag ser jag på hennes instagram (@kristina_ohlsson) att hon har tagit sig dit och ger sitt bifall med kommentaren “Perfekt för författarsinnet”. Så, here’s hoping att nästa bok utspelar sig i Skottland 😉

Stort tack till Kristina för att hon tog sig tid till den här intervjun, ett riktigt inspirerande möte. Intervjun med författaren Kristina Ohlsson gjordes den 25 Februari 2017.

You may also like...