Fermenterad probiotisk havredryck och havregrynsgröt på skotskt vis

Havre växer bra i Skottland och landet har en lång tradition av att odla och ta tillvara på detta sädeslag. Kall havregrynsgröt  brukade förvaras i en låda i köket och varje dag tog man med sig en bit, eller piece, av denna till konsistensen tjocka, nästan brödliknande gröt som matsäck. Än idag kallas matsäck för “piece” i skotsk folkmun.

Sowans, som också kallas sowens eller virpa, är en annan uråldrig skotsk variant av havregrynsgröt gjord på stärkelsen i havrekli. Kliet las i vatten och fick fermenteras i dagar. Sen silades vätskan från kliet. Kliet användes som djurfoder. Vätskan, som kallades swat, fick stå i några dagar till, tills stärkelsen sjunkit till botten. Swaten som nu var fermenterad och probiotisk kunde nu hällas av och drickas som en både uppfriskande och nyttig dryck. Själva stärkelsen  som hade fått en syrlig smak och sjunkit till botten av kärlet kokades med vatten och salt tills det tjocknade och serverades med smör eller mjölk.  Vilket smart sätt att ta tillvara allt som havren hade att bjuda och samtidigt göra havren mer lättsmält.

På medeltiden gjorde fåraherdar sin egen variant av sowans genom att lägga havre i vatten i ett kärl av trä eller läder som de bar med sig. Havren fermenterades av värmen, träet, lädret och rörelsen och blev såsmåningom till en näringsrik probiotisk välling som herdarna åt.

Havre är enda källan till antioxidanten avenantramider som anses skydda mot åderförkalkning och havre har ett högt innehåll av tryptofan, en essentiell aminosyra. Foto Derrick Bruel

Enligt hälsa som livsstil innehåller havre inget skadligt gluten eftersom det inte tillhör samma grupp som övriga sädesslag. De hänvisar också till boken Nutrition and Physical Degeneration från 1930 talet, som anses vara en betydelsefull föregångare till läran om näring och som mycket av senare forskning bygger på. Även i den boken kan man läsa om skottarnas havrevanor.

Cranachan dessert

Share

You may also like...